This world lost a star, while another world won one..

Idag är ingen rolig dag, idag är en dag i stor sorg o saknad. En typ av dag jag fruktar att behöva uppleva fler gånger. En dag jag kommer komma ihåg och må dåligt över alldeles för länge.
Satt på jobbet idag, skulle precis äta lunch när mamma ringer och pratar lite.. Efter en stund talar hon om Agria, försäkringar och om Mia som är ansvarig. Sedan fatta jag allt ihop, "dom har tagit bort Carolien eller hur?" Mamma svarar att hon brutit benet och att dom varit tvugna och avliva henne. Det bara brände till, ilska, sorg och smärta i hela kroppen och sen kom tårarna. De ända jag kunde säga var "Nej" "Fan också" Nej de här händer inte" "Nej fan nej fan nej fan" .. Gick inte på toaletten, tårarna tog inte slut.. Fick sitta på golvet en stund innan jag fattade att de var sant. Min fina Lillan, den blivande guldstjärnan var borta. Föralltid. Jag skulle aldrig få se henne igen. Aldrig få skratta åt hennes knasiga fasoner, aldrig beundra hennes styrka och aldrig mer få njuta av den fantastiska galoppen. De var bara slut.
 
Tårarna har runnit hela kvällen från o till, paniken i bröstkorgen vill inte försvinna. En scen spelas i huvudet på repeat, första gången jag gick ut till henne i hagen uppe i Hunnebo och hälsade på henne. Hästen utstrålade lycklighet, energi och de där lillla extra. Hon var de där.
 
Och jag kan tänka mig att egoistiska som många är så läser ni o tänker "de är ju inte änns din häst".. Tänk de och ta de med er. Jag skiter i de, hon var fortfarande speciell för mig. Hon var så mycket mer än bara en annan häst i mängden. Hon är värd mer än era omogna tankar och er omogna avundsjuka. Hon är värd o få leva gott i Trappalanda nu. Även om jag tycker de är helt sjukt orättvist att en sådan ung och frisk häst med en sån sjukt ljus framtid har försvunnit så måste jag ändå tvinga mig själv och tro att hon är i en bättre värd nu, en värd med gräs och gröna ängar så långt ögat kan nå.
 
Jag gråter så jag knappt ser vad jag skriver. Detta är inte sant. Detta händer inte.
 
En dag skulle de bli vi igen, en dag skulle du komma tillbaka till mig och vi skulle nå allt jag såg att du var kapabel till, allt jag såg att din styrka och godhet skulle klara av. Det skulle de. Det var så de var menat o vara. De här är inte rättvist, jag vill inte att de ska vara sant. Faaaan, de händer inte.. Vackra häst! Underbara fantastiska godhjärtade skönhet snälla kom tillbaka, de är inte så här de ska vara. Det är inte rättvist.
 
Vila i frid, min vackra prinsessa, min vackra lillan, Carolien.
 
Carolien
2007
KWPN
</3
Jag kommer aldrig och glömma dig, du gjorde skillnad.
Du var de där lilla extra.
Jag lovar.
All kärlek, /C
 

Kommentarer
Postat av: Hanne

Vad skulle vi göra utan våra djur.. Samtidigt så är det ett helvete, man VET att någon dag så tar det slut. Varken djur eller människor lever för alltid, och det är så jävla hemskt när sånt här händer. Det spelar ingen roll vad det är för djur, grät floer och gör det fortfarande ibland sedan min bästa vän, Lille Skutt, gick bort efter att ha varit min bff i 8 år.
Man fäster sig nått så sjukt mycket, och fasar för den dagen farbror Kalle lämnar mig.

Styrkakramar till dig, Carro! <3

2012-11-02 @ 22:09:37
URL: http://coronaonslow.blogspot.com
Postat av: Ida

Jag vet att det inte finns några ord, och ingen vet hur du känner, men du kommer klara detta och hon är på en bra plats nu!

2012-11-02 @ 22:15:32
URL: http://Idaalvas.blogg.se
Postat av: Hanna

Nej gud vad hemskt :'( kramar till dig Carro <3

2012-11-02 @ 22:48:31
Postat av: Emma

kramar till dig kära arbetskamrat!!! <3 <3

2012-11-03 @ 00:48:14
URL: http://emmarand.tumblr.com
Postat av: Elin Olsson

Tårarna bara rinner.. Världen är inte rättvis, finaste och underbaraste Lillan! </3
Kan inte fatta de, vill inte att de ska vara sant..
Massor med kramar till dig!! <3

2012-11-03 @ 01:19:24
URL: http://olssonelin.blogg.se
Postat av: Natalie

Din stackare! Usch, du skulle sagt något på jobbet (förstår iof att man kanske inte orkar). Många kramar och se till att få lite lugn och ro under helgen. Man får vara ledsen, det är rent av bara bra att få utlopp för alla känslor. Förstår att det mesta känns som i ett töcken, men tänk på att det är alltid mörkast före gryningen. Du tar dig igenom detta med. Kram

2012-11-03 @ 08:09:02
Postat av: Therese Reimer

Jag mår illa när jag läser detta. Massa kramar till dig Caroline!
/ Terran

2012-11-03 @ 08:13:41
URL: http://hastaritraning.n.nu
Postat av: Annie

usch så sjukt hemskt :'( styrkekramar<3

2012-11-03 @ 12:00:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0