På höga hästar

Vi vill alla bli bra, bättre, bäst. Ja, man måste sikta mot stjärnorna för och nå himlen, en på miljonen ungefär är det som faktiskt når hela vägen fram. Roffe till exempel, men så undrar jag då tror ni att Roffe fortfarande försöker utvecklas? Bli bättre? Jag är iallafall rätt övertygad om det, och om Roffe som vart rankad världs etta och varit EM guldmedaljör fortfarande kan utvecklas så betyder det med 100% säkerhet att alla vi andra också kan det..

Och vad är då det farliga med och tro att man är för bra? Att sitta på för höga hästar är de sämsta du kan göra. Ingen utvecklas mindre än den som tror den är bra, bättre, bäst. Man kan vara nöjd med sin prestation, utveckling osv men det får nog bromsas där. Det går alltid och göra lite till. Många föräldrar höjer sina ungar till skyarna, rätt inställning ja. Men det finns gränser, antingen får du en brattig unge som tror dom är bättre än vad dom är, vilket kommer leda till en kraftig käftsmäll en vacker dag, eller så får du ett barn med prestationsångest till o leva upp till dina förhoppningar hela tiden. Är nog bäst och hålla det på en lagom nivå! Förlåt om jag låter som världens surpuppa men ibland så blir man bara så himla trött....

/C



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0