Du kan alltid komma dit du vill. Det är upp till dig, antingen så kämpar du på genom dina motgångar. Eller så hittar du ursäkter till varför du inte kom dit du ville. Enda godtagbara ursäkten i min värld är väl skador. Annars finns det bara en väg och det är framåt. Tro sjutton den kommer vara krokig och tro sjutton du kommer behöva använda dig utav minst plan K, men det går om man vill och slutar hitta på ursäkter.

Jag måste sluta vara en sån jäkla mes, man up och bara gör. Hur efter får man bli egentligen, är så trött på mig själv och allt fjantande. Det är ju bara o göra, slår man sig är det bara o göra om, om o om igen tills det funkar.

Men först, juluppehåll....

/C