Jaha, så var vi på dressyrträning för Anki igen igår, och oj vad kul det var, IGEN! Har faktiskt aldrig vart med om detta förr, dressyr kul? Har jag helt tappat fotfästet? Äh.. Rättade till mig själv idag med en gymkhanaträning. Men faktiskt så är det så himla roligt och träna för Anki, vi får så mycket bra tips som verkligen hjälper mig att känna nu jävlar liksom.

 

Vi fick massa beröm för stora framsteg på 2 veckor, kul o höra eftersom jag verkligen jobbat med det Anki sagt till mig. Så tro det eller ej, men nu börjar jakten på en dressyrsadel. Givetvis var inte alltid jordgubbar och glass igår hos Anki, hon var på mig jättemycket med min sits, och i ärlighetens namn så var det uppenbart att det är min absolut största brist. Så fort jag fick ordning på mig själv så gick Zoey som hon skulle till 99% av passet. Jag kände till och med att hon blev trött, min lilla pärla. Det ska ni veta har aldrig hänt på ett dressyrpass förr! Kul ändå att någon är på mig med sitsen, för jag har alltid fått höra att jag har en bra sits och position på mina hoppträningar. Där har det vart min styrka. Så kommer jag till dressyren och då blir det helt plötsligt min största svagehet.

Hoppas att det ena inte förtar det andra helt enkelt, vill ju inte tappa min hoppsists. För oavsett hur mycket dressyr jag tränar som kommer jag inte byta disciplin. Jag älskar att hoppa, inget snack om saken. Men det skadar absolut inte att ha mer dressyr med sig i bagagen, bara en träning gjorde stor skillnad på förra hoppträningen så man får ju hålla tummarna att det fortsätter att hjälpa och stärka oss i hoppningen.

 

Jag är iallafall väldigt glad o tacksam o få rida för 2 så fantastiska tränare! Och största bästa tacket till min mamma som hänger med o groomar i all dess väder, BÄST!

 

/C