Vann gjorde vi igår iallafall!

Puss /C

En helt vanlig lördag, nästan haha.. Eller inte alls egentligen. Det är ytterst sällan (läs aldrig) som jag är hemma och städar och tvättar på en lördag kväll. Har iaf fixat lite med tvätten och städat i ordning på mitt rum då Jack egentligen skulle kommit imorgon bitti. Korkade som dom är har dom missat färjan, trots att dom visste sen förra året att det var knappt med tid. Men aja, det är som det är och dom kommer som det ser ut nu inte försen på måndag morgon.. Kul, eller? När man sett fram emot och få träffa sin pojkvän i nästan 5 veckor och få vänta lite till pga att hans mamma inte ville köra runt med de andra lagen. Nåja, sånt är väl livet.

Så nu har jag spenderat denna lördagen hemma ensam helt i onödan. Men vad gör det om 100 år va? Bara lite segt idag.. Men o andra sidan har jag fått fixat mycket här hemma vilket var välbehövligt.

 

Så nu ska resten av kvällen spenderas med 2 1/2 män, hallonmilkshake och lite online shopping, bara för att jag är jävligt bitter ikväll haha.. Fast ändå väldigt lycklig på många andra plan.

 

Har ni förresten sett gymkhana Sveriges blogg? Den drivs av Nathalie Borgen som är en av tjejerna jag tränar ute på Tjörn. Mycket bra initiativ tycker jag, precis vad gymkhanan behöver i Sverige. Lite tjejer med riv i sig som vill hjälpa till o få sporten och växa.

http://www.gymkhanasverige.blogg.se

 

/C

 

/C 

Idag är det äntligen fredag, och det betyder sista helgen innan det är dags för GHS. Alltså gör det ingenting att det regnar, är helt grått på himmelen och det ser ut som vi aldrig kommer få se solen igen, För att nu kommer vi snart in på den bästa veckan på hela året. Då finns det inte mycket som kan förstöra det!

Förra året efter våran första show inne på Scandinavium sa mamma till mig att Ninja stod hemma med drop och att hon haft magkramper osv. Så det var ju bara att ruscha hem igen och kolla till hästis med bebbe i magen. Jag hoppas av hela mitt hjärta att slippa sånt i år. Så snälla Quilla, håll magen i skick och släpp inte ut bebis försen det är dags. Läste nämligen om ett sto som kastat nu (blev dräktig ungefär samtidigt som Quilla) och det är min största mardröm att det ska komma ut något döfött, jag vill ha ett helt o friskt litet för i början på Juni, inget annat!

 

För att ljusa upp denna gråa fredag lite grann ska jag och Zoey ha lite markarbete, sedan ska jag hem och göra mig i ordning för ikväll är det nämligen dags för lite laghäng. Först middag på Tilda's och sedan vidare till lite Bowling på Stigbergsliden. Kul! Ulle kom ju i onsdags och var då såklart med och tränade igår, måste ärligt säga att detta känns som det bästa laget vi haft på scandinavium på väldigt länge och jag hoppas vi kan prestera lika bra på banan som vi gjort på träning.

 

På söndag är det sen dags för våran sista träning hemma tillsammans, tisdag åker vi in till Scandinavium och tränar och redan på onsdag är det dags för första showen. Shit! Sjukt vad tiden rinner iväg.. Jag får ångest när jag tänker på att det snart är sommar och jag har sagt att jag ska sälja Sebbe i år.. Redan?! Jag vet inte om jag är redo. Men men, vi får se. Inget är skrivet i sten.

 

Nu rann jag iväg lite från ämnet här.. Dags o åka upp till odjuren efter en go lunch med Pappa, Farbror och Dennis.

/C

Jaha, så var vi på dressyrträning för Anki igen igår, och oj vad kul det var, IGEN! Har faktiskt aldrig vart med om detta förr, dressyr kul? Har jag helt tappat fotfästet? Äh.. Rättade till mig själv idag med en gymkhanaträning. Men faktiskt så är det så himla roligt och träna för Anki, vi får så mycket bra tips som verkligen hjälper mig att känna nu jävlar liksom.

 

Vi fick massa beröm för stora framsteg på 2 veckor, kul o höra eftersom jag verkligen jobbat med det Anki sagt till mig. Så tro det eller ej, men nu börjar jakten på en dressyrsadel. Givetvis var inte alltid jordgubbar och glass igår hos Anki, hon var på mig jättemycket med min sits, och i ärlighetens namn så var det uppenbart att det är min absolut största brist. Så fort jag fick ordning på mig själv så gick Zoey som hon skulle till 99% av passet. Jag kände till och med att hon blev trött, min lilla pärla. Det ska ni veta har aldrig hänt på ett dressyrpass förr! Kul ändå att någon är på mig med sitsen, för jag har alltid fått höra att jag har en bra sits och position på mina hoppträningar. Där har det vart min styrka. Så kommer jag till dressyren och då blir det helt plötsligt min största svagehet.

Hoppas att det ena inte förtar det andra helt enkelt, vill ju inte tappa min hoppsists. För oavsett hur mycket dressyr jag tränar som kommer jag inte byta disciplin. Jag älskar att hoppa, inget snack om saken. Men det skadar absolut inte att ha mer dressyr med sig i bagagen, bara en träning gjorde stor skillnad på förra hoppträningen så man får ju hålla tummarna att det fortsätter att hjälpa och stärka oss i hoppningen.

 

Jag är iallafall väldigt glad o tacksam o få rida för 2 så fantastiska tränare! Och största bästa tacket till min mamma som hänger med o groomar i all dess väder, BÄST!

 

/C

Har gått o tänkt lite på hur mycket ilska, elakhet och svartsjuka det finns här i världen. Bara i min lilla bubbla till värld finns det ju hur mycket människor som helst som pratar illa om andra så fort dom får chansen och mer än gärna häver ur sig något nervärderande bara för o få se bättre ut själva för en sekund. Så tänker jag, varför? Eller liksom, vad är poängen? Att smutskasta någon annan gör ju en själv inte bättre, man är ju lika bra/dålig på det man gör oavsett hur man säger det så är det ju det de är? Plus att man blir en sämre person av att uttrycka att någon annan skulle vara dålig, eller nedvärdera på något sätt. Så det är ju knappast en win-win situation eller hur?

 

Det har inte hänt något särskilt, och så vitt jag vet har jag inga vänner som håller på såhär längre. Det var liksom bara något jag funderade på idag när jag gick i min lilla bubbla till värld.

 

Elakhet är något utav det fulaste som finns. Det är så äckligt att bevittna och jag kan krylla i hela kroppen av ilska när jag börjar tänka på att det är såhär världen ser ut. Människor mördar, jävlas, mobbar, snackar skit och hånar andra, och av vilken anledning då? Jag undrar verkligen hur det kan bli såhär, inte sjutton är det någon som föds med en kniv i hand o sticka folk i ryggen med?

Så vad beror det på då? Föräldraskap? "Vänskap"? Dåliga lärare i skolan?

Mycket handlar nog om lathet och egoism. Bara jag får så är allt okej. Man slutar och bry sig om andra så att man kan bry sig mer om sig själv. Urk. Jag är så glad att jag har så mycket fina människor runt mig. Jag är så jävla glad att jag haft föräldrar som vart måna om min hobby, och numera livsstil. Att få leva med djur ger oftast inte alltid en helt annan förståelse för andra levande. En större ödmjukhet och ett mycket större kärleksintag, och det är nog det som skapar snälla människor.

 

/C

Har ingen dressyrsadel, tycker att det är lite pinsamt o dyka upp utan dressyrsadel hos en så duktig tränare som Anki så sist lånade jag Beccis sadel. Den kändes dock lite stor då jag hade svårt o komma ner med sitsen i den. Det blev lite ovanpå känsla och jag kände mig väldigt skumpig. Tror jag behöver ha en 16" tums, det är mer lagom.

I hoppning är det inte så noga om sadeln är lite för stor, mina sadlar är 17" och det är egentligen för stort för min rumpa men passar hästarna bättre. Men när det kommer till dressyr tycker jag det är lika viktigt att sadeln passar ryttaren som hästen eftersom du sitter på ett helt annat sätt i dressyr. Det är svårt och hålla fokus och prydlighet när du har fullt sjå med att försöka sitta still i sadeln!

Nää, tack vet jag hoppsitsen! :)

/C

Så mycket kärlek!

/C

Vaknat på sistone med ett leende på läpparna, och känner mig bara så sjukt lycklig. Och visst är väl det härligt? Livet känns liksom rätt just nu på nästan alla plan, sen har jag väl funderingar och saker som liksom snirklar i huvudet precis som alla andra även om jag är lycklig. Man undrar ju alltid om man gjort rätt val i livet och om man spenderar sitt liv med rätt människor, men jag tror det hör till, hur rätt det än är så är det bara så. Klart man ifrågasätter och funderar, iallafall tror jag det flesta människor gör det. Och tur är väl det, så inte allting blir allt för perfekt.. Haha, nä då livet blir nog aldrig helt perfekt men det betyder ju inte att et är det man ska sikta mot!

 

Idag blir det lite jobb på MyOne, sedan hem och rida Zoey för att sedan jobba lite på alleby och sedan avsluta kvällen med ett hoppass på Ninja. Det kallar jag en bra dag! En dag jag får spendera med mina odågor och vänner, mycket bättre än så blir det faktiskt inte! :)

 

/C

#KÄRLEK

Varit på Borås Ridhus idag och kollat på Grand Prix hoppningen, 1,55 m högt.. Jäkligt högt alltså, oxrarna är lika breda som jag har i längd mellan mina handleder. Rätt sjukt? Trippelbarren ställde vi oss aldrig i men den var ju ännu bredare så vet inte änns om jag hade velat veta hur bred haha. En dag vill jag också hoppa 1,50, och det ska nog kunna gå så länge inget dumt kommer ivägen. Jag älskar och åka och kolla på hoppningar som denna, man blir så otroligt motiverad och inspirerad av att se alla dessa fantastiska ryttarna och såklart hästarna bara flyga över hindrena, det är bara så jäkla wow. 

Man ska aldrig sluta drömma, man vet aldrig vad som finns kring hörnet. Det enda jag vet av ren fakta är att man inte ska slösa bort sin tid på hästar som inte vill eller kan göra det du vill göra. Det finns så mycket hästar där ute som älskar att hoppa och som inte vill något hellre än att åka ut o tävla, så varför slösa bort sin tid på dom som inte tycker det är kul eller dom som inte passar till just tävling. Jag tror man får vara försiktig för att sätta för mycket hjärta till det hela, och det är nog jäkligt svårt. Man älskar ju dessa små liv (snarare stora men ändå) utav hela sitt hjärta, men någonstans måste man också våga sätta sig själv först!

 

Man ska nog passa sig från rädsla också, rädslan att misslyckas kan ta över och utesluta din vilja att försöka. Jag bestämde mig för inte så längesen att sluta vara en sån jäkla mes. Sluta vara rädd för att hästen ska stanna eller att man ska lägga dom fel. Det händer, men livet och hästarna och alla tävlingar går vidare ändå. Blir det fel får man ju helt enkelt bara fortsätta tills det blir rätt.

Plötsligt händer det, poletten trillar ner och man vågar släppa taget om hästen som inte vill. Eller släppa taget om rädslan som bromsar både motgång och medgång. Det är nu eller aldrig.

 /C

Hej hej, bloggpaus i lunchrasten.. Man får försöka hinna med det emellanåt men det är jäklit tight vissa dagar, som tex igår. Sen hade jag tänkt hinna blogg mellan mina pass för Björne i tisdags men det gick inte för när jag väl var ute och hade tagit hand om Challe och stoppat i mig något att äta var det dags att lasta av häst nummer 2.

 

Söndag iallafall.

Första klassen, 1,00 meter på Ninja. hennes första tävling på nästan 2 år. Hon tävlade senast i Maj 2013!! Inte igår direkt, och det märktes. Hon var sjukt glad och få komma ut igen, galenpannan. Snacka om att jag saknat denna lilla lyckobubbla så det skriker om det. Hon hoppade mer än väl och var jätteduktig, bara piloten som red iväg henne lite på ett hinder i omhoppningen så vi missa en sväng jag planerat att ta. Men med en relativt bra tid och dubbelnolla tok vi en 6e plats i vår första tävling sedan maj 2013! Grymma hästis!

 

Klass 2, som var en 1,10 hoppning red jag på Zoey. Gick jättebra i grunden och fram till 3 hindret i omhoppningen. Vi kom aldrig riktigt fram till det hindret, haha. Som låg i en vänstersväng. Vänstersvängar har varit mitt o Zoeys största problem, just att hon ofta kryper in bakom hand och låser ut hela min högerskänkel vilket gör att jag tappar hela högersidan, dock var detta inte problemet i söndags. Utan upp i svängen som låg precis vid ingången tyckte Zoey hon var klar, och när jag drev på henne var hon ett riktigt bitchigt sto och bara ställde sig o sparka bakut. Efter 3 försök att komma ur svängen var vi ju tyvärr uteslutna. Men det gjorde inte så mycket, jag hade ridit fram alldeles för dåligt och kunde därför inte klandra henne för att hon tjura ihop. Bestämde mig iallafall för att ge 120n ett försök!

 

3e klassen blev alltså en 120, A:0. Och jag var så nervös som jag bara kunde bli tror jag, ush nästan haha! Kände mig som gele i benen och väldigt kraftlös! Men är otroligt stolt över min lilla häst och till o med över mig själv då vi red den bästa rundan vi någonsin gjort tillsammans tror jag! Så himla go känsla, bara o jobba vidare på det nu!

/C

Idag är det tisdag och ojämn vecka, vilket betyder att det är Björne träning! Båda hästarna ska få följa med idag, och jag är supetmotiverad efter helgens tävling. Som jag inte hunnit blogg om ännu, dåligt av mig men ibland räcker tiden inte till. Jag kommer och skriva ett inlägg om söndagens starter lite senare idag, men först ska jag på min ryggbehandling och sedan måste jag snabbt hem och lasta osv. Så att emellan träningarna blir det nog ett litet inlägg.

 

Förresten så går det nog inte änns och beskriva hur lycklig man blir utav våren som kommer på utsidan, solen, fågelkvitter och knappt någon snö på backen. Jag älskar det!! Kan verkligen tycka om snö och tycka det är urmysig, men till en viss gräns. Sedan blir man trött på skiten och det får liksom vara nog med kyla och och allt som hör vintern till som kalla tår o fingrar och tjocka tunga täcken.. Nää, nu behöver både vi och hästarna vår!

 

Igår var det så soligt och fint att man till och med fick dra fram solbrillorna! :)

 

/C

/C

I onsdags var jag som ni vet iväg på dressyrträning, detta var för ingen mindre än B-tränaren Anki Tifelt som själv tränar och tävlar på Grand Prix nivå.

Ska jag vara helt ärlig så åkte jag dit för att jag kände mig tvungen, eftersom jag tänkt söka flyinge igen i vår så måste jag ha intyg från B eller A tränare för att änns ha chansen att komma in. Men, i onsdags fick jag prova på något som var helt nytt för mig, att träna dressyr och ha roligt!

 

Zoey gick inte jättebra, och jag red inte jättebra, vi har mycket och jobba med och fick endast små små resultat på träningen för dagen. Men sjutton vad bra det var ändå, jag fick så mycket "aha-upplevelser" och bra inputs i min ridning, jag trodde inte änns det gick att få så mycket bra grejer på 45 min!

Dessutom kände jag att vi faktiskt har lite potential, jag och Zoey, lite potential att faktiskt ändå rida ihop lite procent i några låga dressyrklasser. Det är ju absolut inte målet med detta och börja tävla och satsa på dressyr, men det är ändå kul att veta att man skulle kunna åka ut om man vill någon gång ibland och kanske inte få allt för dåligt resultat!

 

Mitt betyg på Anki Tifehlt är iallafall toppen! Hon var ödmjuk till min o Zoeys låga nivå, ödmjuk till sin egen förmåga som ryttare. Inte alls full av sig själv, eller änns en tendens till o se ner på mig som hoppryttare, snarare tvärt om isåfall. Hon pratade gott om hoppryttare och rynka inte änns på näsan när vi nämnde gymkhanan. Kom med extremt mycket bra info och inputs till min sits, och inverkan. Hon läste av Zoey på¨ca 10 minuter och visste hur jag skulle rida på just denna typen av häst! Jag tror det är otroligt bra att hon fortfarande tävlar själv, hon kändes liksom uppdaterad och med i gamet, skönt!

 

Oj, detta blev långt, inte riktigt meningen!

Så rundar av med att säga att det var första gången dressyr var roligt, så får ni göra vad ni vill med det infot.

Tillbaka vecka 8, nu är jag motiverad på att jobba vidare hemma och visa resultat för Anki nästa gång!

Puss o Kram /C

Igår, förlåt! Men jag hade den sjukaste dagen, inte änns roligt vad jag stressa hela dagen.. Först upp med tuppen och mata odjuren o släppa ut dom, åkte hem o duscha för att dra till jobbet och slita ryggen av mig, nästan bokstavligen. Fixade på lagret, och man kan ju minst sagt säga att det är mycket tunga lyft och jäkligt tungt arbete där inne just nu. Passar min rygg sådär, men men.. Efter jobbet iallafall, hets hem för att hinna lina Ninja innan ridhuset blev upptaget. Kan säga att jag hann precis! För att sedan mocka 2 boxar, och ta hand om 2 grisiga odjur som behövde en rejäl omgång med ryktlådan. In i cafet för att trycka i mig 2 mackor, ner till ponnyskrället och fixa i ordning honom för att sedan ha gymkhanaträning.

Tyvärr blev det ingen vidare lång träning då stackars Ellen flög av och fick åka ambulans och spendera natten på sjukhuset med ryggsmärtor. Hoppas verkligen det gått bra med dig, Ellen!

 

Och idag var jag uppe före tuppfan tror jag, för o hinna upp fodra och rida o mocka innan jobb på MyOne till 19.10! Härligt värre, blir nog några koppar kaffe idag för o lyckas hålla sig vaken hela dagen.. Längtar såååå efter min säng idag, haha..

 

Taggad till max för helgens tävling iallafall!! :)

Och lovar o uppdatera om onsdagens dressyrträning senare idag också!

Puss o Kram /C

Det är onsdag och jag ska idag göra något som är väldigt ovanligt, nämligen träna dressyr, åka iväg och träna dressyr. Och jag tror faktiskt aldrig det har hänt förut, eller nä jag vet att det aldrig har hänt förut.. Haha, stackars tränare och behöva träna en hoppryttare, mig liksom.. Aja, vi behöver det så det blir säkert bra för vår del, tycker bara lite synd om tränaren eftersom jag är en av jordens sämsta dressyrryttare hehe..

 

Men först är det lite jobb som gäller, först alleby på morgonen. Sedan vidare ut till MyOne för några timmars jobb här och sen blir det hem och lasta odågan. För att sedan rida Ninja när jag väl är hemma igen, snacka om att detta kommer att bli en lång dag..

 

Helst vill jag bara åka hem och sova tills på fredagkväll haha, jag är sååå trött. Men det blir ingen vila här inte, för i helgen har jag in o utsläpp och dessutom ska jag tävla på söndag, lasta ca 07.00, oj vad jag saknat detta.... Eller? Haha, jo jag har saknat o tävla, men det har faktiskt vart skönt o ha några lediga helger. Även om jag inte har haft mer än kanske totalt 5 sovmorgonar sen november när tävlingssäsongen slutade. Bättre än inga iallafall!

 

Nu ska jag jobba lite.

Puss o Kram! /C

Jag har insett att jag fått slut på ursäkter och att det helt enkelt bara är att börja blogga igen. Så here goes! Jag ska försöka bli sådär duktig igen och uppdatera minst 1 gång om dagen, men bli inte förvånade om jag glömmer någon dag ibland. För har jag riktigt mycket och göra är det väldigt svårt och just komma ihåg.

 

Vi kom iallafall hem från Trysil i söndags till ett väldigt snöigt Göteborg.. Och jag funderar på varför? Alltså, jag älskar snö. Men inte nu! Nu vill jag ha vår och värme med fåglar som kvittrar o löv som börjar slå ut, inte snö, inte nu. Det är på tok försent och jag är mätt på vintern nu. 2 skidresor har hunnits med men jag kunde lätt ha åkt 4-5 veckor till utan konstigheter. Orättvist för dom som har sitt framför sig, jag vill också! Men nä, nu får det vara bra. Måste spara lite cash till andra grejer också.

 

Som till exempel individuella VM, för att jag fick en plats!! :D Jag ser hur många ryttare som helst som inte har fått någon plats och det stör mig lite att det är så få platser att vissa av dom bästa ryttarna får stå i reservkö. Det borde liksom inte finnas så få platser. 100 platser hade kännt mer rättvist! Då får man väl helt enkelt ha 2 bemor och rida tävlingen på eller något för det måste ju lösas. Håller visserligen inte med om att föredetta semifinalister och finalister ska få plats automatiskt. Förra årets vinnare, JA absolut. Det ska vara självskrivet! Men semifinal kan man ju ta sig till utan att vara av de 16 bästa så nja..

 

Aja, nu måste jag rida Zoey (i dressyrsadel!!!!) för sen ska vi till Ale och mäta Goldy!

Puss o Kram /C